2010 börjar bra

Sista halvan av 2000-talet började saker och ting bli bättre på hälsofronten, och jag spår att vi kommer bli mer och mer intresserade av äkta vara. Bra råvaror och god mat. Må bra helt enkelt. Äkta sylt är en bra sån grej. Svenska Syltningssällskapet (tänk att det finns ett sådant!) har föredömliga innehållsetiketter. Usch för "mat" med 20-tals e-ingredienser.

Ecco Biom-pjucksen har använts flitigt, och det är det bästa löparskorna jag haft. Skonsamma mot knä, benhinnor och annat man kan få ont i vid ett spring. Löp och köp, tycker jag.



Nja... Nu är de där igen, Folkhälsoinstitutet, och kör ironi i sina folkhälsokampanjer. Farligt, farligt. Ironi är som gjort för att missuppfattas i sådana här sammanhang... Grundkurs för dig som gillar att bli full heter kampanjen, och bilden ovan visar den "ungdomliga broschyren".

Sommartider betyder cykelkampanjtider

Läser i DN om en ny rolig kampanj från Hållbar resande i Umeå-regionen för att ta cykeln istället för bilen när det gäller kortare sträckor. På gröna cyklar cyklar Umeås ambassadörer runt, och de syns ju verkligen med budskapen tryckta på jackorna: ”What’s your löjligaste bilresa?”. Man har taigt fram fakta att mer än hälften av alla bilresor i Umeå är kortare än 5 kilometer. Ja, det är ju verkligen löjligt, som man skriver på kampanjsidan som är härligt gröna vågen inspirerad, och man lottar ut 100 cyklar, jättebra tycker jag. Kampanjen har EU-stöd, och därför borde många fler kommuner kunna satsa på detta, och många gör det bl.a. Malmö, Lund och Linköping, men långt ifrån alla.

I Stockholm t.ex. satsar man på att förbättra infrastrukturen, inte att kampanja, och cyklandet har ökat radikalt. Men jag menar att båda insatserna är viktiga, man måste ju ha något att kampanja. Först bygga ut infrastrukturen och skapa förutsättningar för att kunna ta sig runt med cykeln, och sedan marknadsföra det så folk vet att det förbättrats och faktiskt kommer ut på cykeln.

Sjukgymnastförbundet har också en kampanjat bra kring ämnet med sin slogan "Inte bilen under milen" tillsammans med LRF, bland annat under 2008 års Almedalsvecka.

To do list

Use communication strategically to improve health.

Puh, högt mål. Är ni med? Mer läsvärt om hälsokommunikation. Läs, läs och häng på!

Folk i rörelse

Eftersom inaktivitet ofta leder till sjukdomar finns massor med pengar att spara för landstingen genom förebyggande arbete. Men hur når man till förändrat beteende? Det är för mig den absolut viktigaste delen av hälsokommunikation, vilket jag skrivit mer om här.

Att 1. nå ut med information. Och 2. nå ett förändrat beteende. Många är de kampanjer som gjorts för att uppnå just detta. Landstinget i Jönköpings län drog i slutet av förra året igång kampanjen "Må bra utan piller" med syftet att minska på onödigt medicinerande, i de fall där piller kan ersättas av motion.

Streamer från kampanjen.

Ett argument som framförs är faktumet att 5 % av befolkningen tar dagligen en sömntablett, bland de allra äldsta upp till var tredje. Och med tanke på hur farligt det kan vara med dessa piller är det verkligen ett bra initiativ, och på hemsidan presenteras många skrämmande fakta, vilket jag tycker är bra, det vill säga möjligheten till att få så mycket information som möjligt. Att man sedan väljer vad man vill ta åt sig är ju såklart individuellt, men jag tycker det är viktigt med transparens i ett sånt här fall. Et exempel på kalla fakta från siten: Att ta sömnmedicin innebär ökad risk att dö i förtid. (Dagligt intag av sömnpiller under mer än 5 år motsvarar risken av att dagligen röka mellan ett och två paket cigarretter.)


Ett bra initiativ tycker jag som hälsoinformatör, det jag dock saknar är samverkan med organisationer, som kan hjälpa inaktiva att komma igång. Det är viktigt att komma ner från kampanjnivå till verksamhetsnivå för att verkligen få till stånd en beteendeförändring, information är sällan tillräckligt. Man måste göra det lätt att börja röra på sig. Ett plus för att man använder sig av FaR (Fysisk aktivitet på Recept).

Hälsokommunikation är interaktion

Enligt Finlands generaldirektör för deras Folkhälsoinstitut Pekka Puska är interaktion mer effektivt än pekpinnar. Och han torde veta efter 40 års erfarenhet av hälsokommunikation.

Noterar att det är lite olika vinkling på slogans när man jämför finska och svenska folkhälsoinstitutet. Finland har ett stark främjande-perspektiv "Skyddar och främjar finländarnas hälsa", man har t.o.m en flik som heter för hälsofrämjare, medan Sverige satsar mer på forskning "Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa". Jag hade gärna sett lite mer fokusering på förebyggande insatser i Sveriges slogan.

Måste flika in att Finlands folkhälsoinstitut har en väldigt snygg hemsida (den är på svenska, eller snarare, finns i både finsk och svensk version).















Svenska Folkhälsoinstitutets hemsida.


Finska Folkhälsoinstitutets hemsida.

Vilken gillar du bäst, formmässigt och ur användarperspektiv när det gäller informationen på sidan? Klicka på bilderna för större version.

Blast from the past

Lunchtränat idag, brukar försöka lägga in träningspassen då. Skönt avbrott på dan plus att man får ett skönt jobbflow hela em/kvällen, jag gillar't! Kolla vad jag hittade på Garbergs hemsida, en gammal kampanj för Folkhälsoinstitutet som jag kommer ihåg från min ungdom! Hade de klistermärkena i min samling (japp, samlade klistermärken back in the days), och minns att jag redan då tyckte det var en skön idé (fanns visst som tygmärken med läser jag på hemsidan), och den håller än idag tycker jag. Om det hade önskad effekt på STD-problemet vet jag dock inte. Könssjukdomarna fortsätter ju öka idag i vart fall. Hur ser då dagens kampanjer ut? Tänkte fördjupa mig i det ämnet framöver här på bloggen.





Ett resmål som inte rekommenderas. Lite små bilder, men det står: Herpås, Condylome, HIV City, Gonorréerna och Klamüdia.

Grafisk design är [hälso]kommunikation

Alla vill synas mest i det offentliga rummet och grafisk design möter oss lite här och var. I storstäderna bombarderas man sedan länge av alla budskap, men det blir bara mer och mer av design, enligt DN.

Hur påverkas vi av att befinna oss mitt i detta sammelsurium av design & reklam? Som hälsoinformatör tänker jag både på hur vi mår av att bombarderas av budskap, på tröttheten, men också på hur viktigt det är att vi inte blir så avmattade att vi inte förmår ta till oss (livs)viktiga budskap, exempel på det är kampanjer för att få kvinnor att känna igenom sina bröst för att upptäcka eventuell bröstcancer.

Martin Frostner, som är grafisk designer, och kollegan Kristina Brusa vet hur för viktig design är för att föra fram ett budskap. De vill med sina snygga tygkassar, en för varje blodgrupp, uppmana människor att donera blod. Frostner säger såhär om grafisk design:

"Jag söker mig till projekt där det finns utrymme att skapa värde och mening med den grafiska formen. Kanske kan den bidra till en positiv förändring i samhället."

Härlig inställning! Jag tror och hoppas att de flesta fortfarande orkar sålla ut viktig information i bruset. Och jag tror och hoppas också att vi mår bra av att ha snygg design kring oss, som jag faktiskt tycker att mycket av reklam, och som DN skriver om, designade kommersiella byggnader, bidrar med.

Snygg design är otroligt viktig, men tyvärr ofta underskattat, i hälsokommunikationskampanjer. Förhoppningsvis ser vi mer medvetenhet kring hur viktig formen är för budskapet även inom hälsokommunikation framöver.




















Snygga kassar med budskap, för Blodcentralen. Hoppas att Blodcentralen tar de i produktion snart! Bild publicerad med tillstånd av Martin Frostner.

Hälsokommunikation

Hälsokommunikation, vad det är och hur det skiljer sig från vanlig kommunikation, kommer jag börja filosofera och skriva kring. Räkna med att ämnet kommer dyka upp här framöver. Definitionen enligt litteraturen och forskarna (Gunilla Jarlbros Hälsokommunikation - en introduktion från 2004 är följande hämtat ur): Hälsokommunikation att "främja och förebygga ohälsa". Hälsokommunikation är alltså ett medel i kampen mot ohälsa. Det vanligaste sättet att jobba med hälsokommunikation, enligt boken, är kampanjer. Ett klassiskt sätt, och även använt i traditionellt reklambyråarbete. Skillnaden med hälsokommunikation gentemot kommunikation i det här avseendet, trycker Jarlbro på, är att det är skillnad på att sälja t.ex. schampo och att "sälja" folkhälsa.

Ett annat problem är att det ofta saknas genomtänkta målgruppsanalyser i svenska hälsokampanjer, och resultatet blir tyvärr ofta därefter.

"Många myndigheter låter reklambyrån ta ansvar för hur hela kampanjen ska utformas."

Håller med författaren i det avseendet att alla akuta hälsoproblem inte kan lösas med kommunikationskampanjer. Här är det viktigt att makthavare och politiker tänker efter före, så att skattepengar används resursenligt, och för att öka chanserna att målet, dvs. förbättrad hälsa inom ett specifikt hälsoområde, uppnås! Ansvar känns kanske som ett omodernt ord i sammanhanget, men socialt ansvar tycker jag borde vara nästa steg i kommunikationsprocesser över huvud taget. Att skjuta från höften i kommunikationskampanjer är helt enkelt ansvarslöst. Och vi har alla på någon nivå ett ansvar för att främja folkhälsan.

Hälsokommunikationsbloggen

Bloggen kommer handla om allt möjligt kopplat hälsa, kommunikation, marknadsföring och sådant kul, hälsokommunikation helt enkelt. Och livet på en hälsokommunikationsbyrå. Nu kör vi!